2026.03.17
Ett stort tack för insatsen
Daniel Nyman avslutar sitt ordförandeskap
När Daniel Nyman tog över som ordförande för Hissförbundet 2015 skedde det utan lång startsträcka. Han stod på en flygplats när samtalet kom. Från att ha varit vice blev han plötsligt den som skulle hålla i klubban.
– Jag minns ansvaret. Från en dag till en annan var det på riktigt. Men jag kände också ett starkt stöd från branschen.
Som första ordförande från ett oberoende företag markerade Daniels tillträde en ny fas. Hissförbundet skulle tydligare vara hela branschens röst.
– Det kändes bra och viktigt. För mig handlade det om att samla fler, bredda perspektiven och göra oss ännu mer relevanta i frågor om säkerhet, kompetens och tillgänglighet.
När han ser tillbaka är det inte egna insatser han i första hand lyfter fram. Utmärkelsen från den europeiska branschorganisationen ELA var ett fint erkännande – men Daniel är tydlig med vem som bar arbetet.
– Det var väldigt roligt. Men framför allt var det ett kvitto på det stora arbete som generalsekreteraren och organisationen gjort. Det var deras framgång.
Under hans tid har flera generalsekreterare haft rollen, och Daniel Nyman återkommer till deras betydelse.
– Helt avgörande. Det är de som driver verksamheten, utvecklar strukturen och professionaliserar arbetet. Min uppgift har varit att ge mandat, stöd och riktning.
Han beskriver sitt ledarskap med ett ord: trygghet.
– De som jobbar operativt ska veta att jag står bakom dem. I have your back.
Synen på styrelsearbetet är lika rak. För Daniel är processen tydlig: organisationen lyfter frågan, generalsekreteraren tar fram underlag, styrelsen diskuterar och fattar beslut – och sedan genomför man.
– Diskussion är bra. Men till slut måste man bestämma sig. Annars vet ingen vad som gäller.
Mycket av det han är mest stolt över handlar om utbildning och tillgänglighet – arbete som ger konkreta resultat både för branschen och för samhället. Samtidigt har åren också rymt det svåraste.
Under perioden har branschen drabbats av dödsfall. Det har varit respekterade kollegor, i vissa fall, även nära vänner.
– Då bleknar allt annat.
Trots att Daniel bytt arbetsgivare flera gånger genom åren har engagemanget i Hissförbundet bestått.
– Människorna och yrkesstoltheten. Man vill bidra till något större än den egna rollen.
Vad kommer han att sakna mest?
– Samarbetet. Alla kloka samtal och den gemensamma viljan att hitta en väg framåt.
Och hur vill han själv bli ihågkommen?
– Som någon som skapade stabilitet, höll ihop och såg till att saker blev gjorda.
