Extrastämman bekräftade Daniel Nyman som ordförande efter sitt byte till Kone samt valde Diego Garcia (Otis) till vice ordförande och Fredrik Sälgström (ALT Hiss) till ny ledamot.

Efter själva medlemsmötet och presentationen av nya medlemmen SafeLine var det dags för två spännande talare om det ekonomiska läget i Sverige och världen samt Sveriges Allmännyttas digitaliseringsresa.

Ingen recession

Först ut var Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, som inledde sin presentation med ett för deltagarna lugnande besked:

Vi befinner oss i en betydande avmattning i den globala ekonomin och den kommer till Sverige – dock tror vi inte att det blir en recession, meddelade Kinnwall.

Tittar man enbart på industriproduktionen – exkl. Kina – så har den sin svagaste period sedan 2013. Industrin har alltså drabbats mycket starkare än resten av ekonomin. Enligt Kinnwall orsakades avmattningen inte av handelskriget mellan USA och Kina eller av Brexit, men har självfallet förstärkts av dessa utvecklingar.

Nedgången kan bromsas eller vändas genom stimulans av centralbanker, dvs. genom sänkta räntor. Federal Reserves agerande har därför stor betydelse för världsekonomins uppåtvändning. I Europa har bankerna däremot redan minusräntor och med detta lite ammunition kvar för att påverka utvecklingen.

Sveriges BNP har de senaste åren vuxit starkare än euro-genomsnittet och USA, men har nu lagt sig på ca 1% per år. Samtidigt har utvecklingen av den svenska BNP:n mycket mindre verkan på Sveriges ekonomi än utvecklingen i världshandeln. Går världshandeln ned är det inga bra förutsättningar för en exportberoende ekonomi som Sverige.

Däremot bromsar sysselsättningen, som har gått upp under en historiskt lång tid, nu in i takt med BNP:n, förklarar Kinnwall. Tittar man på hela ekonomin skapar privatkonsumtionen mindre svängningar än allmänt trott, utan det är industrins investeringar som påverkar mest – kapacitetsutvidgande investeringar är nyckeln, fortsätter Kinnwall.

Med tanke på hissbranschens uppdragsgivare kommenterar Kinnwall att inom bostadsbyggandet är det värsta dock förmodligen över, då byggloven har vänt uppåt det senaste kvartalet. Även de offentliga finanserna är i hyfsad ordning och därmed en stabiliserande faktor.

Sett till hela ekonomin avslutar Kinnwall med en försiktigt positiv prognos.

Jag räknar med att den allmänna tillväxttakten kommer öka igen fr.o.m. slutet av 2020.

Digitaliseringen påverkar fastighetsbranschens affärsmöjligheter

Nästa programpunkt presenterades av Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Sveriges Allmännytta (tidigare SABO).

Med tanke på att Sveriges Allmännytta representerar 18 procent av alla bostäder i Sverige, däribland hälften av den hyrda marknaden, anser Ståhle att bolaget behöver ha en strategi för hur man ska hänga med i den digitala utvecklingen.

Så ser Sveriges Allmännyttas olika trender ut som kommer att påverka framtidens boendemiljö.

• Idag kommer 99% av intäkterna från hyran. Kan den ”tjänstefieras”, exempelvis med matleveranser eller annat?
• Robotisering, som bland annat kan hjälpa med vården i hemmet. Bostäder måste vara utrustade så att detta kan erbjudas, t.ex. med snabbt internet och säkra uppkopplingar.
• Kan co-living konceptet appliceras även på andra områden, t.ex. äldreboenden?

Dessa trender, tillsammans med den snabbväxande mängden data som genereras av smarta produkter i våra hem, lägger grunden för en rad helt nya lösningar och affärsmöjligheter.

Enligt Ståhle hänger fastighetsbranschen dock inte med i utvecklingen för att man är för sluten. Branschen behöver öppna upp sig och bjuder in andra aktörer som har kunskapen att exempelvis bygga tjänster kring datan som fastighetsägare sitter på.

Som takorganisation vill Sveriges Allmännytta utveckla lösningar som ger kundnytta till sina fastighetsbolag. Ett exempel är ”fastMarket”, en appstore för fastighetsvärlden.

FastMarket är en marknadsplats där vi exponerar certifierade produkter och tjänster, allt från export av energidata till sms-tjänster. Denna utvecklingen vill vi accelerera.

Klimatarbetet är ett annat område där digitaliseringen öppnar upp för nya möjligheter. Ståhle berättar om hur Örebrobostäder har installerat batterier i sina hus, som är sammankopplade med varandra via en molntjänst och kan därför bete sig som ett enda stort lager gentemot elnätet. Även fjärrvärme kan hanteras genom att slås av och på och detta har möjliggjort att Örebrobostäder har kunnat skriva om sina avtal med energileverantören eftersom de kan erbjuda leverantören sitt bostadsbestånd som resurs.

Ståhle avrundar sin presentation med en vision från köksvärlden, som han tycker skulle kunna inspirera hissvärlden.

Varför ska man äga ett kök? Kan man inte tänka sig att abonnera ”tjänsten kök” också? Till exempel alla köksbyten, varför ska de ligga på bostadsbolagen, kan inte kökstillverkarna erbjuda denna tjänst? Som dessutom skulle möjliggöra att begagnade kök säljs vidare och inte bara slängs som idag? undrar Ståhle.

När det gäller hissar skulle jag kunna tänka mig en liknande princip. Kan inte hissbolagen erbjuda hissar som en tjänst som underlättar bostadsbolagen att ta investeringen? frågar Ståhle. Även om Fastighetsvärlden inte är snabbfotad – hittar Sveriges Allmännytta en modell som fungerar för alla parter, då kan det gå fort. Framför allt när det gäller digitaliseringen, där det ”enbart” ska ändras beteenden eller förbättras affärsmodeller.